Skönhet och vetenskap

Jag har nyligen kommit hem från en sol- och badsemester på vackra Kreta. En otroligt välbehövlig och rolig vecka för oss som familj och återhämtning för min del.

Tyvärr har jag också fått mina värsta farhågor bekräftade när det gäller våra solvanor. Att vi bokstavligen ligger och steker oss i direkt sol från tidig morgon till sen eftermiddag. Jag har sett många smeta på sig lite solskyddsfaktor då och då med varierande SPF eller i allra värsta fall ”tanning oil”.

Jag var en av de få som konstant sökte mig till skugga, använde religiöst mycket SPF och hade tunna kläder för att skydda mig. Enda gångerna jag vistades direkt i solen var när jag badade eller tränade open water swimming. Jag höll mig också borta från poolen och stranden mellan klockan 12-15 när UV-index var som värst.

En av de mest skrämmande trenderna på sociala medier (tyvärr finns det många sådana) är att unga personer jagar ett högt UV-index. För det är då man blir snabbast och mest brun. Det vill säga det är då du snabbast ackumulerar solskador som orsakar DNA-mutationer, inflammationer och allergiska reaktioner.

Så låt oss reda ut vad UV-index är och vad det betyder. Läs gärna mer om UV-strålning och SPF i mitt förra inlägg här.

Det solbrända 80-talet

Jag var barn under det glada 80-talet. En underbar tid på många sätt. Musiken, hårsprayen och modet (oftast). Det klassiska 80-talsfrisyrerna behöver vi inte ta tillbaka.

Något vi inte heller behöver ta tillbaka är tron om att det är nyttigt att sola så mycket så att huden fjällar. ”Det är så bra att fjälla av gammal hud”. En fras jag ofta fick höra som barn. Solskyddsfaktor var inte heller en grej under 80-talet. Den som var brunast och fjällade mest efter en dag på stranden vann.

Kunskapen om solens skadliga strålar var låg och ingen pratade om solskador eller UV-index. Jag minns fortfarande doften av Coppertone som spred sig över badplatserna. Oftast var inga solskydd högre än SPF 4.

Först under 90-talet började man mäta UV-index. Den första mätaren lanserades 1992 i Kanada. 1994 införde WHO mätning av UV-index som en standard. Syftet var att vi skulle kunna skydda oss från solen och undvika solskador. Tyvärr har detta mått fått motsatt effekt.

Vad är UV-index?

Definitionen av UV-index är den strålning från solen som når jorden och gör oss solbrända. Olika faktorer som påverkar UV-index är till exempel tid på dygnet, årstid, hur nära vi befinner oss ekvatorn och vilken höjd vi befinner oss på.

Givetvis tar man även hänsyn till det skyddande ozonskiktets tjocklek. Ju tunnare desto högre andel strålning når jordytan.

Vädret påverkar också UV-index. Det säger sig självt att det är högre UV-index en solig dag när solen skiner från en klarblå himmel jämfört med när det är molnigt.

Den lokala platsen som du befinner dig på påverkar UV-index. Snö reflekterar 80% av solens strålar vilket gör att du som sysslar med skidåkning på vintern får tänka på att både snön och den höjd du befinner dig på ökar UV-index. Sanningen är att närvaro av vatten, oavsett fast eller flytande form ökar UV-index.  

Men i skuggan blir man ju inte brun…

Jo det blir du visst. Alla som påstår något annat ljuger. Here is why.

• Alla ytor reflekterar UV-strålar. Klinkers, betong, gräs, sand, asfalt och sten. Eftersom dessa ytor inte är jämna kommer UV-strålarna att brytas åt olika håll.
  
• I luften finns det olika partiklar. Damm och areosoler (pollen, sotpartiklar, bilavgaser, industriella utsläpp) som finns i luften reflekterar UV-strålning.
  
• Olika gasföreningar som finns i luften. Vattenånga, växthusgasen koldioxid och kväveoxid reflekterar UV-strålning.
  
• Moln reflekterar UV-strålar för att de består av vatten och iskristaller som reflekterar UV-strålning.

Inte ens i skuggan är du alltså fri från solens UV-strålar eller UV-index. Men du är åtminstone inte i den direkta faran.

Skaffa en ny solvana

Lika viktigt som att skaffa sig vanan av att använda solskydd, hålla dig i skuggan och skydda dig med tunna kläder under sommarens soliga dagar. Lika viktigt är det att ha koll på UV-index på den plats där du befinner dig. Det är för din säkerhet, trygghet och hälsa.

På Strålskyddsmyndighetens hemsida kan du själv ta reda på hur det ser ut där du befinner dig.

WHO har en standardiserad skala som anger vad som är lågt till extremt högt UV-index. I Sverige under sommaren ligger UV-index på 4-7, vilket räknas som måttligt till högt.

På Kreta ligger UV-index på 9-10. Det är mycket högt. På snudden extremt högt.

I mitt andra hemland Australien är det inte ovanligt med ett UV-index som ligger på 11 under sommarmånaderna. Det är extremt högt.

Ta ansvar

Njut av sol och bad på ett tryggt sätt. Och kom ihåg en sak. De solskador du får idag, imorgon eller nästa sommar kommer att ackumuleras över tid. Skador du får som nu kan ge upphov till allvarlig sjukdom senare. Det är inte värt risken. Du kan ta ansvar och förebygga det. Valet är ditt.

Dessutom slipper du åldras i förtid. Ju mer frekvent du pressar när det är högt UV-index, desto snabbare bryts kollagenet i huden ner. Ergo, du blir rynkig.

Den som är mest solbränd vinner inte. Stay calm and stay in the shade.